Keratokonus är en sjukdom där hornhinnan blir toppig och buktar utåt. Namnet kommer från grekiskan (keratokonus) och betyder "konformad hornhinna".

Symtom på keratokonus

Varför keratonus uppträder hos vissa personer är oklart. Vi vet dock att det orsakar symtom på grund av såväl den deformerade hornhinnan som den ärrbildning som sker i det deformerade områdets yttre delar.

De första symtomen på keratokonus är vanligen en normalt suddig syn, inte olik den som inträffar vid mer vanligen förekommande brytningsfel eller astigmatism.

Men det främsta symtomet på keratokonus är spridda spökbilder runt ett objekt. Detta kan även uppträda som störningar i form av streck eller skimmer, ofta tillsammans med en överkänslighet mot starkt ljus och sporadisk klåda.

Keratokonus orsakar dessutom ofta dåligt mörkerseende. Synstörningarna och oskärpan blir mer uttalade i svaga ljusförhållanden eftersom pupillen öppnas för att släppa in mer ljus och då exponerar en större del av hornhinnans oregelbundna yta.

Behandling av keratokonus

I mildare fall kan glasögon och vanliga mjuka kontaktlinser hjälpa genom att korrigera problem med synskärpan. När sjukdomen fortskrider tillpassas ofta stabila (RGP) kontaktlinser för korrigering av synskärpan, till viss del genom att de i mindre utsträckning anpassar sig till hornhinnans förändrade form. Linser för keratokonus korrigerar synproblemen men bromsar inte upp sjukdomsförloppet.

I takt med att sjukdomen förvärras blir speciallinser och kirurgiska ingrepp de vanligaste korrigerande alternativen.

Kirurgiska ingrepp och hornhinnetransplantationer

Hornhinnetransplantationer – keratoplastik – är vanliga, säkra och effektiva. Patienter behöver dock fortfarande någon slags vanlig synkorrigering.

Vid en hornhinnetransplantation avlägsnar kirurgen patientens hornhinna och transplanterar in en hornhinna från en donator. Eftersom hornhinnan saknar egen direkt blodförsörjning krävs ingen matchning av blodtyp för hornhinnor från donatorer. Synkvaliteten förbättras i regel väsentligt, oavsett sjukdomens svårighetsgrad, operationsteknik och andra faktorer.

Implantation av halvringar, så kallade ”intacs”, är ett nyligen godkänt kirurgiskt alternativ till hornhinnetransplantationer. Tunna halvringar opereras in i små snitt i hornhinnans periferi, och skapar en knappt synlig ring i ögat. Dessa trycker mot hornhinnans kurvatur för att platta ut den toppiga delen av hornhinnan så att den återfår en mer normal form.

CXL (crosslinking), är en behandlingsform under utveckling som studerats i Europa och för närvarande genomgår klinisk prövning i USA. Tvärbindningar av kollagen fungerar som hornhinnans naturliga ankare. Vid CXL-behandling droppas särskilda ögondroppar på hornhinnan. Därefter aktiveras lösningen med UV-ljus för att öka andelen tvärbindningar av kollagen. CXL botar inte keratokonus, men studier ser positivt på dess potential att bromsa sjukdomsförloppet.

Prata med din optiker om du oroar dig för möjlig eller förvärrad keratokonus. Din optiker hjälper dig med en bedömning av din synhälsa och eventuella behandlingsalternativ, och kan ställa en noggrann diagnos för keratokonus. Regelbundna synundersökningar ger också din optiker en utmärkt möjlighet att hålla koll på dina ögon och din syn för att garantera god syn och ögonhälsa så länge som möjligt.

Informationen i den här artikeln ska inte ses som medicinska råd och är inte heller avsedd att ersätta rekommendationer från medicinska fackmän. Kontakta din optiker om du har specifika frågor.

Fler artiklar

Sök bland våra produkter